Vi tillbringade lördagkvällen på vännernas fina nybyggda lantställe i Sörmland, inmundigandes kräftor och värdens goda hemmakryddade snaps tillsammans med likaså hemmarökta räkor med aioli och en västerbottenpaj.
Hmm, nu är det verkligen dags att börja ta tag i matvanorna
som helt spårat in i något som nästan liknar semesterfrosseri.
Men det får jag ta tag i en annan dag. Imorgon. Kanske.
När allt är nytt ger det en speciell känsla.
Och höga tak. Fint, eller hur?
Värden har fixat. Fina ljusslingan, rönnbär och ormbunksblad.
Solen tittade fram preciis när vi skull sätta oss tillbords.
Glädje att få sitta i kvällssolen och njuta av en sensommarkväll.
Ja vi sjunger, som vanligt, till barnens förskräckelse...
Måste ni sjunga så högt?
Senare tassar vi ner till stranden till en något udda placerad brygga,
som dock fyller sin funktion.
Ett lagom svalt nattbad förgyllde vår kväll. Jag älskar kvällsdopp!
Och varje augusti får jag samma känsla i kroppen, som säger att ikväll måste jag hinna med ett kvällsdopp. Det gör jag dessvärre oftast inte, men i år! Kanske vi hinner med några dopp. Det borde vi ju klara med tanke att vi bor fem minuters cykelväg från stranden...
Morgonen därpå hittar vi en
äventyrspark
vid badet.
..med en balansbana över en liten vik.
Kidsen klättrar och klättrar... och några plurrar så klart.
Go girl!
Mariefred
för att äta lunch. Där har vi haft landställe i många år och där gifte vi oss för tre år sedan.
Där bodde fina farfar när han levde. Att igen få promenera på gatorna var nostalgiskt och litet rörande. Vi alla kände igen oss och pekade och berättade om sina minnen. Vi har inte varit där på två somrar, och jag har verkligen saknat den lilla staden. Vi åt på Anna på torget, en mysig restaurang med fin inredning. Tittade in på Jerners rum, min favoritaffär i Mariefred, med massor med fin inredning.
Och så klart tittade vi in på In my garden, det absolut sötaste hotellet i stada, där vi gifte oss i trädgården under äppelträdet...
Här bodde vi på vår bröllopsnatt. Finaste hotellrummet!
Vi visade fina familjen Klementström vårt Mariefred.
Det blåste upp, och var dags att dra sig hem. Trots att vi var trötta hann vi till och med att åka förbi vårt gamla lantställe på vägen hem. Som jag av någon anledning glömde att fotografera, så ni förstår att jag var trött.. Men så himla glad att jag fått se Mariefred igen.
med kräftkalas, lek och till och med en nostalgisk tur i en av mina favoritstäder.
Vi ses snart igen!
Kram
Härliga bilder som vanligt!
SvaraRaderaMen var är alla fina bilder på fina dig min vän?!
Kram Anna