morgondis

God morgon,

 

jag måste bara visa det underbara morgondiset utanför köksfönstret.

Längs vår gata är alla husen lika, för vi bor i en av Brommas egnahemsområden. Husen var små, i original bara 80 kvadrat i två plan med vissa med brutet tak, vissa med sadeltak och källarplan. De byggdes på tjugotalet till arbetarfamiljer som då fick möjlighet till att bygga ett eget hus med trädgård. Det var inte ovanligt att två familjer delade på ett hus. 

Det som nu är en idyll betraktades då ofta som en förfulning av området av den mer välbeställda omgivningen men idag är de flesta husen utbyggda och säljs för höga summor. Att få bygglov är en snårig och godtycklig process då området är riksklassat  på grund av sitt unika historiska värde, och tog för oss ungefär ett år. Att ett område är riksklassat innebär extra hårda regler vid tillbyggnad för att inte förvanska områdets karaktär och jag lovar, det var diskussion om i princip allt...

 

Takkupa med välvt tak? Nej.

Takkupa mot gatan? Nej.

En ny entré? Nej.

Altandörrar av orangerityp? Nej.

 

Och så vidare i det oändliga, och jag kunde bara inte ge mig på vissa punkter. Vi fick tillslut dra tillbaka bygglovet för att söka om på nytt. Då hade vi turen att hamna hos en klok handläggare och fick igenom i alla fall några av våra önskningar.

 

  

Men nu är vi nästan klara med tillbyggnaden, det fattas bara diverse intyg av entreprenören och annat  smått. Men snart så. Och det känns fantastiskt.

Lycka att sitta vid köksbordet i vår nya matsal och dricka min morgoncappucino och se ut i trädgården genom de nya fina altandörrarna, av orangerityp...

 

 

Kram vännen.